Stadsodling på Kulturhuset

Urban odling – ska det spira i betongen?

Vad är urban odling i Sverige idag? Vilken roll spelar den internationellt? Stadsjordbruk, koloniträdgårdar, guerilla gardening, ofta med fokus på matproduktion – formerna är olika, men vad har de gemensamt? Vilken betydelse har den urbana odlingen för stadens invånare? För hälsan och välbefinnandet, för kollen på hur maten odlas, för att bidra till matförsörjning och bevara gamla arter? Ger den invandrare möjlighet att odla hemlandets grödor och ökar känslan av gemenskap mellan olika kulturer? Hur kan detta avspeglas i stadsbilden? Vad händer om våra städer inte blir grönare?

Program:

13.30 registrering och dryck

13.45 inledningar, inbjudna talare

14.45 frågor, inlägg och reflektioner från publik och panel

15.45 sammanfattning och avslutning

Medverkande:

Landskapsarkitekt och stadsplanerare Marina Queiroz, Matparken i Uppsala

Landskapsarkitekt, adj professor SLU Thorbjörn Andersson,

Författaren och kolonisten Lena Israelsson

Landskapsarkitekt Anders Mårsén, (nod)C-O-M-B-I-N-E

Moderator: författaren Pernilla Glaser

Seminariet är kostnadsfritt, men eftersom antalet platser är begränsat, måste du anmäla dig till birgitta.sandstrom.lagercrantz@stockholm.se för att vara säker på en plats.

Livsviktigt vetande

Häromdagen var jag på åkern för att ta hand om ett gäng småknattar från växthusets förskola. Det har regnat en hel del den senaste tiden så även den här morgonen.

Väl på åkern upphör regnet men lerklumparna under sandalerna växer sig större och större. Det är nästan bättre att gå barfota. Än är det inte för kallt för det, fast hösten uppenbarligen är på väg. Pumpabladen har gulnat, kanske av allt regn. Knattarna skördar rödbetor och morötter som vi tyvärr glömt att gallra. De är glada ändå. Det är ju morötter trots allt och det är härligt att dra upp dem ur leran. En pojke hittar en överbliven rotsak från skördefesten men inte ens fröken vet att den vit-lila, rädislika saken är en majrova. Den gula löken tar vi också upp och så märker vi ut tre solrosor som vi ska ta frö ifrån, en av varje färg. Vissa växter är självbefruktande dvs. de klarar sin befruktning utan hjälp. Växternas pollen behöver bara transporteras någon millimeter från ståndare till pistill inom samma blomma. Fördelen för odlaren är att det är lätt att ta eget frö från dessa växter. Solrosen tillhör dock inte gruppen av självbefruktande växter – insekterna flyger från blomma till blomma och tar med sig pollen från den ena till den andra. När vi sår fröna nästa år kommer blommorna inte att se likadana ut som den blomma som vi tog frö ifrån. Kanske får den en annan färg och en annan form. Kanske blir det en ny, mycket vackrare sort.

Vi vill visa hur maten produceras, säger vi bland annat när journalisterna undrar varför vi håller på. Men varför är det viktigt att veta var maten kommer ifrån eller hur det i princip går till att producera den? Är det viktigt att känna igen en morot där den växer i jorden? Är det viktigt att kunna skilja på lera och sand, också ur odlarens synvinkel? Räcker det i så fall inte med att läsa om lera och sand och morötter i en lärobok i skolan?

En bok rymmer inte fascinationen, inte smaken av färska grönsaker. Och jag vågar påstå att den inte kan förmedla insikten om det arbete som naturen gör åt oss under en odlingssäsong, alldeles gratis. Den kan inte få oss att känna kärlek till maten, till jorden eller till leran som fastnar under våra fötter. Och det tror vi är viktigt. Det är säkert vetenskapligt bevisat också… 🙂

Frågan är hur mycket det är värt?

Vi kastar ut frågan till Uppsalas politiker såhär i valtider. Några av dem har chansen att komma på en guidad visning i Matparken redan nu på tisdag.

/Ylva

Sommarläger – Omställning för klimaträttvisa

Imorgon tisdag 14-18 deltar Matparken i ett seminarium på sommarlägret i Eda ca 2 mil utanför Uppsala.

Stämmer det att ett småskaligt jordbruk kan ta vara på förnybar energi, återföra näring och utnyttja ekosystemtjänster på ett hållbart sätt? Hur påverkar vi det nuvarande globala matsystemet så att småbrukare gynnas istället för motarbetas? Ett globalt hållbart jordbruk bör kopplas till frågor om livsmedelssuveränitet och en levande landsbygd. Är stadsodling ett alternativ? Hur kan vi som sociala rörelser driva på en rättvis och demokratisk omställning till ett klimatsmart jordbruk?

Övriga medverkande: Torgny Östling, NordBruk, Åke Karlsson, Småbrukarna, Lennart Kjörling, MST stödgrupp, Gunnar Rundgren, internationell konsult ekologiskt lantbruk mm., Kristina Belfrage, forskare på CUL, Centrum för uthålligt lantbruk på SLU, Tillväxt, Christer Pettersson, Vintervikens trädgrård, moderator Ellie Cijvat, Miljöförbundet Jordens Vänner

Läs hela programmet här!

Sommar

Det stora arbetet med sådd och plantering är över. Odlingen har gått över förväntan och det börjar se riktigt fint ut på åkern.

På söndag kl 15 har vi sommarfest med musik och grillning i Matparken. Ta med något att grilla, en vän, instrument och gärna något att knyta med. Välkommen!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Bråda tider

Det händer mycket i Matparken just nu. Tiden för eftertanke och långa bloggreflektioner får komma sedan. Ärtor, bönor och rotsaker som vi har sått de senaste veckorna börjar titta upp upp. I tisdags fick vi äntligen ner brytbönor och vaxbönor i jorden, både buskbönor och sorter som växer på stör. Vi satte ut fem brätten med olika sorters kål och i drivhuset finns fler som ska sättas ut om ett par veckor. Där står också squash, pumpa och gurka och väntar på att risken för nattfrost ska vara över. Det verkar den vara nu, enligt SMHI, men det är ingen brådska så de får vänta några dagar till.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Förra veckan kom Janne med sina hästar för att harva och så in vall, ärtor och åkerbönor. Solen sken på oss hela dagen och framåt kvällen och natten kom regnet.

Stort tack till kontoret för Förnyelse av Gottsunda Centrum som hjälpte oss med finansieringen!

Förskolorna har också kommit igång med sina odlingar. I tisdags var det Malma backes tur. Vi satte lök och potatis och sådde ett par rader sockerärtor. Hoppas vi får tid och möjlighet att laga mat tillsammans utomhus när barnen kommer tillbaka i slutet av sommaren.

/Ylva

Matparken är på väg

Hej alla!
Jag heter Rodrigo och är språk- och trägårdspratikant i Matparken. Här kommer lite information om vad som är på gång just nu.
Den 8:e maj hade vi vår första arbetsdag med kollektivlotten. Jordärtskockor sattes, 50 m lök planterades, pumphuset målades och vattenslangen grävdes ner. Lena Israelsson intervjuade oss och det ska bli ett reportage i tidningen ”Allt om Trädgård” i juli.
På bilden ser du Jan som sätter jordärtskockor, en av flera engagerade deltagare. Vi är mer än 15 nu. Jag har tappat räkningen.
Vi har börjat så lök, morot, plasternacka, rödbetor, kålrot, majrova, bondbönor och ärtor. Potatis, bönor och annat frostkänsligt sår vi från och med den 20 maj. Sättpotatis har vi köpt från odlare Per i Enköping och från Patrik Ytterholm i Skattungbyn, totalt fyra olika sorter.
För att underlätta skördearbetet kommer vi att täcka potatisen med ensilage som blivit förstörd och inte kan avnvändas som foder. Vi behöver lägga på ett ganska tjockt lager så att inte ljuset når igenom och gör potatisarna gröna, ca 40-50 cm. Efterhand som vallen växer upp kan vi fylla på med gräset från den.

Förra helgen började vi jobba med visningsträdgården. På lördag 11-16 fortsätter vi det arbetet. Välkomna!

Matparken har en syster i Berlin

Jag har gjort en liten vårutflykt till Berlin och hittade Matparkens syster där. Hon heter Prinzessinnengarten och finns på Moritzplats i centrala Berlin. Även om hon är en prinsessa så är hon en nomad, eftersom hon kommer att dra vidare inom några år….

Projektet startade förra sommaren av Marco och Robert, den ene historiker och den andre filmmakare. De har en trädgårdsmästare med i arbetet och engagerar även en grupp volontäter. På platsen fanns en gång i tiden en byggnad, men sedan den förstördes under andra världskriget har området använts som parkeringsplats. De hyr marken av staden och eftersom de bara har treårs kontrakt och för att jorden troligen är kraftigt förorenad sker odlingen i behållare. Jag hade med några sockerärtor som de fick, och i gengåva skänkte de två vackra rosa potatisar till Matparken. Potatisarna är en gammal nordtysk sort som på svenska heter ungefär ”rosa grankottar”. De finns inte att få tag på i handeln, och ska vara utsökt läckra. Vi var där en solig söndag och hängde vid deras lilla bar/café, berlinarna har en väldigt avslappnad attityd och vill kunna dricka sin öl i de flesta sammanhang, även i en nomadiserad prinsess-matpark…. Här kan du läsa mer (iallafall om du kan tyska…) http://prinzessinnengarten.net/

Matparken har en lillebror i Uppsala också, han är en busig screaming gardner som heter Flogsta Food! Läs mer här: flogstafood.wordpress.com/

/Marina