Sommar på kurslotten

Fler som tycker våren gick riktigt snabbt i år? Det känns som vi precis satte dom första fröna i jorden på kurslotten! Plantorna har fått växa i nästan två månader nu, och vi börjar verkligen att se resultat. Här kommer lite bilder från några av det vi gjort de sista månaderna:

9. maj: På bilden till vänster planteras gullök och silverlök, och på bilden till höger er vi i gång med uppmätning och vattning.

 

9. maj: Rensning av kvickrot i området som sen skal bli gröngödsling, och mer plantering.

 

9. Juni: Ärtor och bönor börjar komma upp ur jorden.

 

9. juni: Det börjar bli riktigt grönt på kurslotten. Kvickroten trivs också jättebra!

Kurslotten 2019

Nu är vi snart inne på den sjunde veckan med odlingskurs. Den här veckan ska vi ut på lotten for första gången. Fram till nu har vi haft teori där vi har gått igenom bland annat växtföljd, jord och växtnäring, bevattning, ogräs, odlingsplanering och förodling. Precis innan påsk sådde vi 100 frön som nu förhoppningsvis har växt upp till små plantor. Hittills har vi planterat flera sorter broccoli, savojkål, spetskål, rödkål, vitkål, palmkål, purpurkål, kålrabbi, Pak choy, cossallat, bataviasallat, romersk sallat och radicchio. Förre veckan startade vi med att planera hur kurslotten skulle se ut och hur mycket av varje grönsak vi ville odla. Lotten är på 13 x 13 m, indelad i 5 rutor varav en är avsatt till gröngödsling:

Lyckas med plantuppdragningen!

Som nybörjare är det lätt att misslyckas med plantuppdragningen inomhus. Det är inte svårt men det kräver rätt utrustning och en del kunskap. De vanligaste misstagen är förmodligen att vi sår för tidigt, har för dåligt ljus, fel jord och sår flera frön i samma kruka när vi inte borde det. I stort sett alla grönsaksplantor, förutom purjolök, mår bäst av att sås i enskilda pluggar/krukor. På så vis störs inte rotsystemet vid omplantering eller utplantering och växten klarar omställningen betydligt bättre. Om grobarheten är sämre än normalt är ett tips att så flera frön och gallra bort plantorna efter uppkomst.

Vissa grödor måste förodlas eftersom de kräver en lång säsong för att alls ge någon skörd. Vilka det är beror förstås på var i landet man bor. Utgå alltid ifrån planerat datum för utplantering och räkna bakåt. En squashplanta som ska planteras ut på friland i Uppsala, där frostrisken kan antas vara över runt den 7 juni, ska alltså sås 3-5 veckor innan dess, det vill säga tidigast i början på maj. Om man vill vara hyfsat säker på att plantorna ska klara sig alltså. Ibland är det kanske värt att chansa för tidigare utplantering för tidigare skörd.

Det finns många fördelar med att sätta ut plantor jämfört med att så direkt. Det kan därför vara värt att även förodla grödor som skulle kunna sås direkt på friland. Tidigare och bättre skörd är de främsta skälen. De större plantorna är inte lika känsliga för skadegörare och ogräskonkurrens som nyss uppkomna småplantor och klarar sig därför bättre. Nackdelen är förstås att det är mer jobb och att det kräver en del plats, inomhus, i uppvärmt växthus eller på en skyddad plats ute, eventuellt med fiberduk över, beroende på när man sår och plantornas känslighet för frost eller kyla.

Hur man väljer att göra beror kanske mest på hur angelägen man är om den där extra tidiga skörden av just den där grödan som man älskar. Olika betor och mangold är två exempel på grödor som normalt sås på friland men som kan förodlas i pluggbrätte för tidigare skörd. Men kom ihåg att de är känsliga för kyla och kan gå i stock om det är för kallt.

1. Rätt krukor och brätten

Det går förstås att så sina frön i vilken typ av behållare som helst. Ibland duger gamla plastlådor eller mjölkkartonger alldeles utmärkt men det finns också många fördelar med att köpa bra grejer som håller länge. Det behöver inte vara särskilt dyrt och det finns fördelar med att storleken på krukor och brätten är väl anpassat till de växter man vill dra upp.

Ta en titt i några av fröföretagens redskapsavdelningar, speciellt de som även säljer till yrkesodlare. Där finns prisvärda krukor och brätten i alla storlekar som håller i decennier. Olssons frö och Lindbloms frö är två exempel på företag som säljer krukor, brätten och plantlådor till såväl yrkesodlare som hobbyodlare. Många av dessa har också tillhörande brickor att ställa under. Dessa kan även användas för bevattna underifrån vilket är att föredra i de flesta fall.

Utrymmet är en av de saker som är begränsande för de flesta av oss. Vi bör därför välja lagom stora krukor/pluggar. I stort sett all sådd inomhus kräver extra belysning, även i ett söderfönster med bra naturligt ljus. Om krukorna är onödigt stora går det åt mer plantjord och mer ljus än nödvändigt.

Alla kålväxter, sallad, majs, squash och pumpa sås i lagom stora pluggbrätten, tre till sex veckor innan utplantering och får stå kvar i brätten fram till dess. Tomat, paprika, gurka och aubergine planteras om en eller två gånger innan de kommer ut på sin slutliga plats i växthus eller på friland. Lindbloms frö har även större, kraftiga plastkrukor i storlekar upp till 50 liter. Det är kanske inte det vackraste alternativet men ett prisvärt sådant som funkar bra i växthuset eller på andra platser i trädgården.

Vissa fröer kan med fördel sås i tråg. Det gäller till exempel purjolök som också bör stå kvar i tråget ända till utplanteringen på friland. Man sprider ut fröerna jämnt över ytan, ca 100 frö på 20*20 cm. Rot- och stjälkselleri kan bredsås på samma sätt men kan också sås i ett pluggbrätte med väldigt små pluggar. De bör planteras som så fort de fått ett karaktärsblad, en till två veckor efter uppkomst.

Ibland, som med vanlig gul och röd lök eller buskbönor, funkar det bra att så två till fyra frön i varje plugg/kruka och plantera ut dem tillsammans. Vad gäller kryddor och blommor finns inga generella rekommendationer. Det beror dels på sorten men och också på vilket resultat man vill ha – en tät sådd ger många små plantor medan en ensam planta blir större och kraftigare.

Kom ihåg att tvätta dem mellan säsongerna för att minska risken för växtsjukdomar.

2. Rätt jord

Det finns flera olika plantjordar på marknaden. Välj en plantjord för yrkesodlare, avsedd för plantuppdragning, gärna ekologisk. Skillnaden mellan en bra och dålig jord är framförallt näringsinnehållet och det är extra viktigt om pluggarna/krukorna är små. Det går förstås att gödsla upp en billigare jord eller göra egen jord men det är en konst i sig och en hel del arbete.

Vissa fröer, framförallt purjolök och sallad, är känsliga för ett höga näringshalter i jorden och då är en såjord att föredra. Den kan man göra själv genom att blanda ut plantjorden med ca 30 % ogödslad torv och 25 % sand. Det finns också färdig såjord att köpa. Det räcker att lägga ett litet lager av såjord ovanpå plantjorden, på så vis räcker näringen i krukan längre. Eftersom den ekologiska jorden innehåller organiskt bunden näring, i form av kompost eller stallgödsel som frigörs långsamt, är risken mindre att groningen påverkas av den jorden. Men de flesta grönsaks- och blomfröer går alldeles utmärkt att så i plantjord, oberoende av om den är ekologisk eller inte.

Tänk på att plantjordar i plastsäck blir dåliga med tiden. Ju varmare de ligger desto fortare går det. Jorden bör förvaras svalt, inomhus eller på en skuggig plats i trädgården och gärna luftas några dagar innan sådd.

Vissa plantor mår bra av lite extra flytande gödsel några veckor efter uppkomst. Det gäller till exempel kål och majs, i synnerhet om jordvolymen i pluggarna är liten. Det är viktigt att gödseln inte är för koncentrerad. Urin bör spädas trettio gånger och nässelvatten 5-10 gånger.

3. Vermiculite och perlite

Vermiculite består av lerskiffer som hettats upp kraftigt. Det ansorberar och avger fukt och kan användas för att täcka sådden för att hålla fukten bättre. Det minskar även algtillväxten som ibland uppstår på ytan. Grov vermiculite eller perlite kan också blandas i jorden för bättre vatten- och syrebalans.

4. Så får du det att gro och växa! Värme, kyla, ljus och mörker.

Groningen påverkas av temperaturen. Information om lägsta/högsta och optimal groningstemperatur hittar man i de flesta av fröföretagens kataloger eller webbsidor. Vissa fröer som till exempel selleri och salvia är ljusgroende vilket innebär att de måste sås väldigt ytligt eller täckas med material som släpper igenom ljuset som till exempel sand eller vermiculite.

Blötläggning innan sådd påskyndar groningen men inte någon stor fördel vid plantuppdragning eftersom jorden ändå hålls fuktig genom regelbunden bevattning. Vid sådd på friland kan större fröer som ärtor och bönor blötläggas innan sådd medan mindre fröer blir svårare att hantera om de är fuktiga.

I de flesta fall krävs tillskottsbelysning vid förodling inomhus. Det bästa är vitt ljus med hög effekt. Det spelar ingen roll om det är kallvitt eller varmvittljus. För amatörodlare är det enklast att utgå ifrån lampans effekt i watt. I ett mörkt rum, utan naturligt ljus från fönster, behövs det minst 100W/m² odlingsyta (LED-lampa, högtrycksnatrium eller lysrör). Det funkar till exempel med 2×24 Watt lysrör men eftersom ljusstyrkan minskar i takt med att lysrören åldras kan det vara bra att välja högre effekt t.ex. 2×36 Watt eller 2×54 Watt. I ett fönster med bra ljus krävs mindre tillskottsbelysning. Man får helt enkelt testa sig fram för att ta reda på hur mycket extra belysning som krävs i varje enskilt fall. En tidig sådd, redan i januari, kräver förstås mer konstljus än en sen sådd i slutet av mars eller april. Belysningen ska vara tänd 14–16 timmar per dag och avståndet till växterna ska vara ca 2 dm. Ju varmare det är i rummet desto mer ljus krävs.

Källa och läs mer: https://gronarader.se/

Delar av texten har tidigare publicerats i tidningen Hemträdgården.

Kurskväll med köksträdgårdshistoria

Ny vecka och ny kväll på odlingskurs! Denne gången med tema köksträdgårdshistoria och gestaltning – mycket kul för en överivrig landskapsarkitektstuden som nyss har läst trädgårdshistoria och som äntligen fick använda sina kunskaper! Från de första trädgårdarna, till självförsörjande klosterträdgårdar och storslagna barockanläggningar. Det kan vara svårt att hålla koll på så många tusen år med trädgårdshistoria, särskilt när en gärna vill veta varje detalj. Kunskap skal dock vara lätt att bära, och att historiska trädgårdar är mycket inspirerande kan vi väl alla enas om.

Tyvärr hinner jag inte prata om alla trädgårdarna genom historien, men av de mest kände och imponerande odlingsrelaterade trädgårdsanläggningarna är Villandry värd att nämna. Köksträdgården i Villandry är nog förebilden nummer ett för alla köksträgårdar i världen. Det tråkiga är att grönsakerna bara odlas för dekoration, nästan alla grönsakerna som odlas där slängs.

Om du inte hinner en spontan resa till södra Europa de kommande veckorna, men fortfarande vill ha en dos trädgårdsinspiration, kan jag rekommendera ”Monty Dons italian gardens” och ”Monty dons french gardens”. Mycket trevliga program som visar olika trädgårdsanläggningar och köksträdgårdar i Italien och Frankrike. Finns på Netflix (eller på Youtube för den snåla).

Om du inte är så förtjust i gestaltning, eller som i matparken – plöjer odlingslotten varje år, och därmed inte möjlighet till att skapa intrikata system, kan trädgårdshistoria också ge oss inblick i växternas historia, och historien bakom de växterna vi odlar i våra trädgårdar idag. Visste du till exempel att idag välkända kryddor som vitlök och citronmeliss odlades i munkarnas medicinalträdgårdar under medeltiden. Eller att kirskål tidigare var en populär växt i trädgårdar?

Det kan vara kul att tänka på hur annorlunda vi ser på och använder växter idag jämfört med hur vi gjort historiskt. Att kirskålen – detta i dag så hatade ogräs tidigare har varit en populär växt i köksträdgårdar kan vara svårt att tro, och om det egentlig är någon tröst vet jag inte. Det var dock någon som tipsade om att kirskål fungerade utmärkt i stuvning och soppor, så det kan kanske vara värd att testa.

Näste vecka står odlingsplanering och växtnäring på planen, och till dess vill jag rekommendera alla att ta en tur inom Uppsalas kolonilottsområden for att njuta av vårens första tecken. Kom ihåg att njuta av årstiden!

 

Köksträdgården i Villandry © DR Château de Villandry

 

​Nytt år – ny vår

–

Solen skiner igen över Uppsala, fåglarna kvittrar och vädret är tillräckligt varmt för att packa ner vinterkläderna. Eller? I själva verket är det väl egentligen fortfarande skitkallt, det blir fortfarande mörkt alldeles för tidigt och naturen som gråast. Men vad betyder det när odlingssäsongen sakta men säkert kommer smygande inpå, och vi snart står ute i grönskan igen? Våren i Uppsala kan vara skiftande, men lika säkert som att det blir sommar varje år, är det att odlingssäsongen snart är här.

I år är faktisk den tionde odlingssäsongen i Matparken i Gottsunda! År efter år har morötter, potatis, majs, kål och andra fantastiska växter fått växa på slätten i Gottsunda, till glädje för odlare och förbipasserande i Uppsala. Men det har inte bara odlats, matparken är ju också en arena för lärande. Matparken arrangerar i år – som tidigare år – odlingskurs genom säsongen. Och det ska ni få ta del av på den här bloggen!

Här kommer ni att få följa vår lilla grupp med kursare under säsongen, från mars till oktober. Jag som skriver heter Nina och är en av kursdeltagarna i år. Jag kommer från Oslo, pluggar landskapsarkitektur, och tycker hållbarhet och stadsodling är jättespännande. Genom 15 kurstillfällen ska vi få lära oss (nästan) allt som behövs för att kunna odla – ekologisk såklart. Vi börjar med teorin och sen – när vädret tillåter, ska vi ut och odla tillsammans i Matparken.

När ni läser detta är vi redan klara med första kurstillfället. Två timmar med mysigt umgänge och en introduktion till vad vi kan vänta oss under de kommande månaderna. Vi pratade om idéer och förväntningar inför den kommande säsongen, fikade och lyssnad på berättelser från tidigare år. Det kan vara svårt att föreställa sig orange pumpor och ett överflöd av skörd när regnet trummar på asfalten utanför och mörkret har sänkt sig. Som tur är går tiden snabbt den här tiden på året och som naturentusiasten Hal Borland sa “Ingen vinter varar för evigt; ingen vår skippar sin tur”.

Och med detta vill vi önska er alla välkomna till en ny säsong med odling och odlingskurs i Matparken Gottsunda!

–

Sven Lindbergs grisar bökar i Matparken

Ännu en odlingssäsong går mot sitt slut. Det är snart fem år sedan vi först plöjde upp jorden i Gottsundagipen och började kalla det för Matparken. Vi var inte först, förstås. På 30-talet brukade Gottsunda gård den här marken. På gården fanns fyra-fem hästar, runt 15-20 mjölkkor, kvigor, kalvar, en tjur och några grisar. Suggorna och smågrisarna var ute och bökade i den inhägnade grishagen och det som nu kallas för Gottsundagipen kallades då för ”odlingarna”. I dåtidens Matpark odlade man spannmål, rovor och kålrötter.

Vi har inga grisar och vi odlar inte spannmål. Vi odlar grönsaker. En och annan kålrot har det blivit men i år åt jordlopporna upp småplantorna och vi orkade inte så om. Det är fantastiskt med egna grönsaker men någon stor del av vår matförsörjning är det inte. Det som skulle kunna vara det, potatisen, morötterna, ärtorna och bönorna är så mycket enklare att köpa i affären.

Ibland får vi frågan om vad vi åstadkommit under de här åren och vad vi har för planer för framtiden. Ska vi kanske utöka? Skaffa grisar, odla korn och rovor? Eller plantera en skogsträdgård? Eller göra ett utekök? Allt det där vore ju otroligt spännande. Fast frågan om grisarna och rovorna, den brukar vi inte få. Höns ligger närmare till hands men djur kräver ju tillsyn varje dag året runt och än så länge är det ingen av oss som vågat sig på det.

Allt vi har att komma med är ett par odlingsbäddar till, lite mindre kvickrot bland bärbuskar som inte ger så mycket bär, ett växthus som vi ska plocka ner, en fin grillplats som används av alla möjliga gottsundabor och några nya hjulhackor. Och så jorden som tycks bli lite bättre för varje år. Och några nya medlemmar. En och annan slutar visserligen men vår förening växer, långsamt. Och så har vi ju en skolträdgård som förhoppningsvis fortsätter nästa år.

Det är kanske inte är så storstilat. Men den erfarenhet vi skaffar oss, om odling och om samarbete, syns inte på utsidan. Kanske har vi också blivit lite lyckligare? Jag vet inte men vi är i alla fall några som är väldigt tacksamma för att vi får vara här och rensa ogräs tillsammans. Fast just nu, när vi precis grävt upp de sista morötterna ur leran, är vi kanske mest tacksamma för att det är över för den här gången.

Men vi har faktiskt blivit lite bättre på ogräsrensning i år. Det syns ju, om man tittar efter. För första gången hann vår grupp i stort sett med det vi skulle. Vi odlade lagom mycket. Men i övrigt var det en mellansäsong. Det var kallt i början av sommaren. Vårens gödselspridning och harvning gjordes lite för tidigt, när det fortfarande var blött på delar av åkern, vilket packade jorden. Det är nog förklaringen till att majsen, squashen och pumporna kom igång väldigt sent. Det här att vi inte själva kan sköta jordbearbetningen, så länge vi gör det med traktor, ställer ibland till det. En grupp har valt att bara ha permanenta bäddar och inte vända om jorden. Det är mycket jobb med det, speciellt i början, men det finns också många fördelar. Det ska bli spännande att se hur det går för dem framöver.

Men hur var det egentligen på den där Sven Lindbergs tid – han som växte upp med korna, rovorna och de fria grisarna på 30- och 40-talet. Odlade de grönsaker också? Gjorde de surkål? Var det ett oändligt slit? Vad åt de till middag? Vilka var kropparnas osynliga visdomar? Var de lyckliga när de rensade ogräs tillsammans? Och vad var det de inte gjorde, trots att de visste bättre? Någon gång ska jag fråga.

Vill du läsa mer om Gottsundas historia? Kolla här: http://www.hembygd.se/wardsaetra/gottsunda-gard/

/Ylva

Potatisfest på Träffpunkt Treklangen

Träffpunkt Treklangen är en mötesplats för personer över 65 år och drivs av Uppsala Kommun, Vård och bildning. Vårt uppdrag är att bedriva hälsofrämjande aktiviteter för seniorer. Odling i Matparken är något av det som vi är mest stolta över att vi kommit igång med. Vi odlar för fjärde året och känner att odlingen är betydelsefull både för vår odlingsgrupp på 16 personer och för övriga som vill ha ett närbeläget utflyktsmål eller är allmänt nyfikna på odling.

Fredagen 18 juli var det dags för årets potatisfest för Treklangens odlargrupp. Vi var 16 personer som samlades kring bordet efter att gemensamt ha tillagat den. Det var inte med så lite stolthet vi smakade av årets potatis för första gången. Vi började med att smaka av potatissorten ”Marine” för att sedan jämföra med ”Solist”. Meningarna gick isär om vilken som var godast, men visst är det underbart att få njuta av egen skörd! Till vår glädje ville Ramon komma med och fira med oss i år. Det är tack vare honom vi har fått vår odlingslott ordentligt vattnat. Vattningen är ju en tids- och arbetskrävande syssla som också kräver att man känner till hur man kopplar ihop olika slangar och även har styrkan till det.

Vår potatisfest bestod av egen potatis, morötter, lök, dill, gräslök och sallad från Matparken. Vi köpte in sill och sedan ordnade vi med hembakt bröd och en rabarberkaka med rabarber från gemensam odling. Inget smakar väl så bra som det nyskördade som man lagat tillsammans och njuter i goda vänners lag!

Lotta Jansson, Josefin Setterwall och Corinna Mosca

Ser vi skogen eller bara träd?

Vi säger att vi odlar ekologiskt i Matparken. Man kan fråga sig vad det innebär, egentligen. De flesta tänker kanske att det är en odling utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det är också någon slags miniminivå i Matparken. Men ekologisk odling är givetvis mycket mer. När det som så småningom skulle bli ekologisk odling, certifierad enligt KRAV’s alla regler, startade på 1980-talet, kallades det alternativ odling. Då, liksom nu, fanns förstås en vision om en hållbar livsmedelsproduktion. En vision om ett lantbruk i samklang med naturen, ett lantbruk som inte tär på jordens resurser som t.ex. olja och fosfor och som dessutom bidrar till den biologiska mångfalden. Reglerna som från början var ganska få har blivit allt fler och mer komplicerade med åren. Varje paragraf är resultatet av en kompromiss mellan visionen och verkligheten.

Det är uppenbart att dagens ekologiska lantbruk är långt ifrån sin vision. Men det beror förmodligen mer på samhället (politiken och ekonomin) än på odlarna själva. Visst finns det de som lägger ribban lite högre, som använder mindre diesel, har mer varierade växtföljder, odlar fler grödor, sprider gödseln i precis rätt mängd vid rätt tidpunkt och gör allt vad de kan för att förebygga växtsjukdomar och skadegörare men ingen, som har sitt lantbruk som enda inkomstkälla, kan leva upp till idealet.

De som har de mest hållbara odlingssystemen har nog ofta inkomster från andra håll. Kanske ett café på gården, kursverksamhet, konstutställningar, lönejobb eller konsultverksamhet. Allt beroende på vem man är, vad man tror på och är intresserad av. Man kan förstås, liksom några av mina vänner, skaffa en gård och själv göra så mycket som möjligt av det man behöver för sin överlevnad. Gillar man odling och längtar efter en ko så kommer man en bit på vägen. Ibland längtar jag dit. Kanske vill jag byta med dem? Kanske inte. Alla kan och vill förstås inte leva så men det skulle nog inte skada om fler gjorde det – flyttade ut på landet och levde mer av det som gick att producera där.

Men vi som odlar i Matparken bor ju i stan. Vi behöver inte odla ett överskott för att kunna betala hyran och allt annat vi behöver för vår överlevnad. Det skulle kunna vara de perfekta förutsättningarna för att skapa det mest hållbara odlingssystemet. Diskussionen återkommer med jämna mellanrum. Vi borde inte använda traktorn för att plöja och vi borde minska behovet av bevattning genom att täckodla mer eller bygga upp system för droppbevattning. Vi skulle kunna odla mer perenna växter, producera vår egen gödsel genom att bygga ett urinsorterande dass och återföra allt vårt matavfall till jorden. Att odla eget frö vore också bra. Men hållbarhet handlar förstås inte bara om själva odlingarna. Om inte samarbetet fungerar så spelar det ingen roll hur ”ekologiska” våra odlingar är. Om inte barnen vars föräldrar odlar i Matparken tycker att det är kul att vara där kommer föräldrarna kanske också att tröttna. Om vi inte tar oss tid att bemöta förbipasserande, nyfikna, boende i närområdet med öppenhet och respekt bidrar vi knappast till ett hållbart samhälle.

Jag tror att vi alla i någon mån slits mellan allt detta, om inte i Matparken, så i livet i övrigt. Om vi lägger vår tid på att bygga en jordkällare, dricker kaffe med en vän eller gräver istället för att plöja, så måste vi kanske handla mer av våra grönsaker i affären eller göra någon annan kompromiss i våra liv. Åtminstone den här säsongen. För vi har inte all tid i världen. Inte nu.

Hur mycket vi än försöker leva det hållbara livet så fallerar det någonstans. Varken världen eller vi själva lever upp till våra ideal. För mig är det inte särskilt viktigt vilket bevattningssystem vi har, om vi plöjer med traktor eller inte, om vi prioriterar att bygga en kompost eller en gunga som vi kan svinga oss i mellan arbetspassen. Vi har alla olika intressen och prioriterar olika saker i vår gemensamma strävan att göra världen och Matparken till en lite vackrare plats. Genom att experimentera med olika lösningar lär vi oss mer. Det viktiga är nog att det finns en riktning och en levande diskussion där ambitionen är att hålla alla dessa perspektiv på hållbarhet i luften samtidigt.

Det är också en balansgång mellan förverkligandet av de egna idéerna och omsorgen om det gemensamma, det vi har att vinna på att samarbeta. Det är verkligen inte enkelt men samarbetet är kanske det mest radikala vi kan ägna oss åt i vårt samhälle just nu. Det är varken nytt eller exotiskt. Ibland är det tråkigt och omständligt, ibland det mest meningsfulla som mitt liv kan fyllas med.

/Ylva

Skördefest

Igår var det skördefest. Tack till Den Goda Jorden som kämpar för att bevara värdefull åkermark! Fler bilder finns på matparken.se

Detta bildspel kräver JavaScript.

Höstarbete i Matparken

Den 26 oktober träffades vi nere i Matparken för att sätta vitlök och plantera lite perenner i en rabatt vi får disponera. Kylan hade kommit de senaste dygnen och det gick lätt att gå på de frusna plogtiltorna. Landskapet var pudrat av ett lätt snötäcke och kylan bet i fingrarna.

Detta bildspel kräver JavaScript.

När vi jobbat klart fikade vi vid vår lilla eld och kände att nu var verkligen odlingsåret avslutat!

Josefin Setterwall